Igårkväll så utnyttjades julklapparna för några av barnbarnen (den kvinnliga sidan). Jag och gubben hade gett dem biljetter till West side story på Stadsteatern. Såklart i sällskap med mig. En av mammorna köpte egen biljett och var med, men hade köpt på parkett så dottern skulle slippa sitta med henne. Tjejerna jag hade med mig var yngsta dotterns 2 döttrar och äldsta sonens 2 döttrar. Tonårstjejer alla 4, i åldrarna 14-17 år. Men jag kunde inte låta bli att le när vi möttes upp. Klädvalet gick från vinterklädsel till vårklädsel (tunikaklänning och tunn skinnjacka). Den sistnämnda kom troligtvis från något festligt tillfälle från kvällen innan misstänker jag. Men hon måste ha frusit men höll god min.  

West side story, vad kan man säga om den? Mycket bra sångare i helhet,  men sceneriet mycket grusigt och färglöst. Inte helt impad av vad jag såg men är nog lite orättvis eftersom jag troligtvis har filmen i minnet. Saknade färger. Hörde ett par män i pausen säga: "Ja musiken kommer man ihåg och den är ju bra, men visst upplever man det gammalmodigt?" Ja kanske det, men tjejerna tyckte visst det var något att se iallafall. Vet ni om att musicalen sattes upp första gången 1957? Det är ju en jäkla massa år sedan!

Idag har jag även varit på årsmöte i vår samfällighet. Sitter ju som suppleant där och blev även omvald. Det som är trist är att det kommer så få människor på mötet. Vi har ju en del yngre personer boende i området men de kommer inte. Har inte tid eller lust. Tycker bara att de äldre som bott här länge inte vill ha förändringar och bara gnäller. Och visst kan det vara så ibland men om de yngre inte kommer och tar för sig så blir det ju ingen förändring, eller hur?

Nu är klockan måndagmorgon och dags att sova för att vakna upp till en ny vecka med nya åtaganden. Börjar veckan med fortsatt tandvård och sen får vi se vad resten av veckan för med sig. Visst ja,  måste färga katten svart och ladda kvasten! Blåkulla i slutet av veckan juh!