Vilken underbar solig dag det blev på årets första sommartidsdag!   Hundpromenad runt Söderskogen tidigt i morse och sen har jag kunnat sitta ute och solat flera timmar. Blackie har fått vara med men fastsatt i lina pga alla rådjuren som besöker grannarna. Finns tyvärr flera grannar som lägger ut mat till rådjuren och 7 rådjur brukar besöka matskålarna minst 3 ggr/dag. Inte lätt att ha en hund lös på tomten med utmaningen att få jaga rådjuren.

Blackie kan röra sig ganska fritt i linan och verkar inte misstycka att vara fastspänd. Han kan leka och rulla runt i snön utan att trassla in sig. Det blev ett spännande ögonblick när grannens katt kom vandrade in genom häcken och hund och katt fick se varandra. Med ilfart efter katten och jag tänkte att nu går linan av. Som tur var så hade vi inte satt fast linan i stryphalsbandet utan har även en sele på honom, så han klarade sig från att strypa sig själv på kuppen.  Linan höll som tur var. Men i sådana här ögonblick så går min puls upp i minst 200 och rösten i falsett!!

Ja nu är det bara en dag kvar på påsken och det verkar som imorgon ska bli lika fin som idag. Då ska jag fortsätta grunda på solbrännan tror jag. Sedan kommer barn och barnbarn ut och hälsar på. Kanske man skulle baka en sockerkaka imorgonbitti så man har nått att bjuda på. 

Undrar om någon läste mitt inlägg igår om ensamhet eller fick en vink nånstans ifrån eftersom mycket goda vänner kom på besök idag med sina barn. Jag uppskattar dessa personer så enormt mycket och blir så glad att träffa dem. De får en att må så bra. Hans mamma är ett känt medium och jag tror att han har lite av hennes gåvor i sig oxå, varför skulle han i annat fall komma på besök precis när jag behöver det?

Mitt yngsta barnbarn fyller idag 7 år och vi blev uppbjudna på hans barnkalas. Han hade bjudit sina två närmaste kompisar och så fick vi äran att komma oxå. Vi blev bjudna på korv och tårta. Nu har vi inga små barnbarn längre. Men vi har ju bonusbarnbarnbarnet, en underbar liten tjej på 1 år.

Inatt så ska man ju ställa fram klockan en timme. Det kallas sommartid! Verkar inte riktigt som det skulle vara på gång då man tittar ut genom fönstret. Snö, is och kyla är vad som möter en när man går ut. Jag använder fortfarande min dunjacka på morgonen när jag tar ut hunden. Och mössa och handskar! Mr Bore kan sluta flirta med miss Svea nu och dra någon annanstans så att värmen kan få dra över henne!   Där fick jag till det!

Ni märker att mtt vemod börjar lyfta bort från mig.  Fasiken va skönt. Ha nu en skön fortsättning på påsken.

Brukar ni ha en ensamhetskänsla? Vanligtvis så har jag det inte, men idag så smög den på mig. Jag är inte ensam utan har en stor familj och vänner och bekanta, men ändå så kändes det som jag har ingen. Maken fanns vid min sida hela dagen men inte ens hans närvaro kunde få bort den känsla. Jag har känt så här nån gång tidigare i mitt liv och vet att det är bara tillfälligt och inget att oroa sig över. Men det känns så sorgligt och ledsamt och  tyvärr så får mannen i mitt liv stå ut med en fru som inte är glad och pratsam.

Jag har som sagt en stor familj och när alla var yngre så fanns vi ju där tillsammans på storhelger men nu för tiden så har alla egna familjer och egna intressen och vi träffas inte lika mycket. Och det var nog det som kändes av, att inget var planerat för denna påsk. Helgdagarna kommer se likadana ut som vardagarna. Ensam i huset med gubben, hunden och katten och eventuellt träffa någon hemmavarande granne vid hundpromenaderna och byta några ord.

Jag saknar tiden när mitt liv bestod av åtagande, ungar, andras ungar, vänner som bara klampade in och skratt och glam. Jag saknar gemenskapen! Jag VET att jag är lycklig lottat som har tillgång till allt detta egentligen och att det finns andra därute som inte har detta. Men känslan finns ändock där och så är det.

Denna känsla bottnar säkert även i oro för min man som är sjuk och orkar mindre och mindre. 

Bearbetning av ens känslor och saker runt omkring en, visar sig i ens drömmar och just nu har jag en drömperiod. Inatt drömde jag tex om en björn som jagade mig och ville åt två små hundar som jag bar och skyddade i  mina händer.

Nu kommer det en ny dag imorgon och jag hoppas att efter en natts sömn, känslan av ensamhet försvinner ut i det blå.

Idag har det ju varit en underbar solig dag. Man fick en föraning om att nu ÄR våren på gång. Kändes som hopp om livet. Hörde talas om att någon har hittat sin första tussilago i Upplands Väsby! Längtar själv att få se vårens blommor sticka upp. Men på vår tomt så har vi massor av snö kvar och den är jättehård så blommorna måste ha hjälm på sig om de ska försöka sticka upp genom det. För att förbereda mig för planteringstider så har jag idag köpt nya krukor att ha ute. Min man tyckte det var lite för tidigt men som jag sa så måste jag förbereda mig.

Igår så åkte äntligen julgardinerna ner och fönstrena blev putsade och sommargardinerna åkte upp. En påskduk och några kycklingar åkte oxå fram. Lyckades även sticka ner några björkkvistar med fjädrar och ägg på utanför dörren i en kruka. Det är all påskpynt som finns i detta hus. Jovisst påskgodis finns det ju om det kommer några påskkärringar och hälsar på. Själv ska jag åka till Blåkulla med de andra häxorna.  

Min man och jag pratade om hur vi hade upplevt påsken när vi var barn. Vi kommer ju från olika länder men båda två minns den som en tråkig högtid, allra helst långfredagen som var jättelång och boring och man fick inte gå ut och träffa folk. Allt var stängt och bara tråkig musik på radion eller tv. Min mans pappa gick även bort på en långfredag och även en faster flera år efter.

Så skönt att det blivit ändring på det. Nuförtiden är allt öppet och folk träffas och gör saker.

Ni får ha en skön påsk och hoppas solen skiner på er.  

Idag blev det åter igen en tidig morgon. Man vaknar runt 3-tiden och kan inte somna om. Tankarna virvlar runt i huvudet. Varför jag ska ligga och oroa mig för om man kan lägga i bommarna för båtarna i slutet av april, fattar jag inte? Isen kanske inte är borta då? Fattar ni hur tankar kan snurra därinne. Min man skulle säga att det beror på att det är ett vacum därinne. En fördel att vakna tidigt och det är fint väder är att man är ensam ute på morgonpromenaden med hunden. Det är tyst och det är bara fåglarna som kvittrar. Isen ligger tjock på Mälaren fortfarande. Nackdelen är att jag inte klarar av att gå själv därute pga att jag har skräck för att gå över stora tomma ytor(torgskräck). Och Mälaren är ju just nu en enorm stor vit kaka som sträcker sig jättelångt ut. Jag har tränat upp mig att gå utmed vassen nere vid båtklubben och ut förbi bryggorna. Det går bra för jag kan lägga blicken på skogen ovanför eller på bryggorna. Nån annan som har nån fobi? Lägger upp en bild på Blackie på vår promenad. Ha en bra dag!

Igårkväll så utnyttjades julklapparna för några av barnbarnen (den kvinnliga sidan). Jag och gubben hade gett dem biljetter till West side story på Stadsteatern. Såklart i sällskap med mig. En av mammorna köpte egen biljett och var med, men hade köpt på parkett så dottern skulle slippa sitta med henne. Tjejerna jag hade med mig var yngsta dotterns 2 döttrar och äldsta sonens 2 döttrar. Tonårstjejer alla 4, i åldrarna 14-17 år. Men jag kunde inte låta bli att le när vi möttes upp. Klädvalet gick från vinterklädsel till vårklädsel (tunikaklänning och tunn skinnjacka). Den sistnämnda kom troligtvis från något festligt tillfälle från kvällen innan misstänker jag. Men hon måste ha frusit men höll god min.  

West side story, vad kan man säga om den? Mycket bra sångare i helhet,  men sceneriet mycket grusigt och färglöst. Inte helt impad av vad jag såg men är nog lite orättvis eftersom jag troligtvis har filmen i minnet. Saknade färger. Hörde ett par män i pausen säga: "Ja musiken kommer man ihåg och den är ju bra, men visst upplever man det gammalmodigt?" Ja kanske det, men tjejerna tyckte visst det var något att se iallafall. Vet ni om att musicalen sattes upp första gången 1957? Det är ju en jäkla massa år sedan!

Idag har jag även varit på årsmöte i vår samfällighet. Sitter ju som suppleant där och blev även omvald. Det som är trist är att det kommer så få människor på mötet. Vi har ju en del yngre personer boende i området men de kommer inte. Har inte tid eller lust. Tycker bara att de äldre som bott här länge inte vill ha förändringar och bara gnäller. Och visst kan det vara så ibland men om de yngre inte kommer och tar för sig så blir det ju ingen förändring, eller hur?

Nu är klockan måndagmorgon och dags att sova för att vakna upp till en ny vecka med nya åtaganden. Börjar veckan med fortsatt tandvård och sen får vi se vad resten av veckan för med sig. Visst ja,  måste färga katten svart och ladda kvasten! Blåkulla i slutet av veckan juh!

Ibland kommer det dagar  som känns extra gråa. Behöver inte hänt något speciellt utan man bara känner att idag är ingen bra dag. Idag var en sån dag. Jag försöker alltid komma underfund med varför det känns så. Morgonsolen sken och jag trodde det skulle bli en bra dag, men sen försvann solen och det blev även grått ute. Inte undra på att mitt gråa inom mig fick syre att blomma ut.

Igår tittade jag på ett par avsnitt av Sofias änglar och tänk vad jäkligt flera familjer har det. Läser även en del bloggar där sorgen ligger som en filt över personerna som skriver.  Jag blir ledsen och bedrövad och där är nog en orsak till dagens gråa moln. Till detta så finns min oro över gubben som har svår hjärtsvikt och inte orkar så mycket. Vi säger båda två att vi tar en dag i taget men det är såklart lätt att säga och ändå känna oron som nästan hela tiden finns där. Han behöver bara låta lite annorlunda så frågar jag om han är okey, och för det mesta så är det okey. Men oron att nått ska hända går inte att få bort helt och hållet.

Men imorgon kommer en ny dag och då hoppas jag den för solsken i mitt sinne igen. Jag behöver det!

Jag fattar inte hur dagarna bara rinner iväg. Jag har ju all tid i världen att göra saker men ibland tycker jag att jag  hinner inte med det jag vill göra. För tillfället så skulle jag gärna sitta och titta på missade tv-program på play men det kommer alltid nått ivägen så det blir inte av. Har inte haft datorn på förrän nu på kvällen och då var jag bara tvungen att titta in på fb först och där hade det hänt en hel del spännande saker bland mina vänner. Blir ingen play ikväll heller.

Gårdagen bjöd på ett besök hos tandhygienist. Det gick jättebra! Var nog första gången i mitt liv som jag inte hade något obehag av att ta bort tandsten. Jag har bra och starka tänder, men mitt stora problem är att jag får tandsten väldigt lätt. Kommer ju att kosta en slant att hålla det under kontroll framöver.  Men hellre det än att tappa tänderna. Vill absolut inte bli en gumma med gluggar i mun! Vill väl egentligen inte bli gumma alls!!! Men är ju på väg åt det hållet iallafall och det går ju inte att stoppa. Gumma alltså, inte gumma utan tänder.

Idag har jag försökt att hålla mig inomhus så mycket som möjligt. Skittrist väder och rått! Alla tjatar ju om att det är vårdagsjämning idag och det är väl synd att det inte syns utanför fönstret. Jag längtar tills jag kan få ta av broddarna från skorna och plocka fram lite andra kläder. Börjar verkligen tröttna på vinterpaltorna.

En positiv sak hände iallafall idag och det var att barnbarnen hade bakat blåbärspaj och bjöd upp mig och gubben på kafferep. Gott!

På lördag ska jag ta med fyra barnbarn (endast tjejer) och se West side story på Stadsteatern. Ska bli kul att höra vad de tycker om den. Jag anser att det är nog den första moderna musicalen som kom. Jag älskar musicaler och även sång -och dansfilmer. Gillade även gruppen Bounce jättemycket och ångrar att jag inte såg deras sista föreställning  på Globen. Såg den ju senare på TV men inte riktigt samma sak.

Nä nu är det snart dags att steppa i säng. Skriv gärna en rad i min gästbok om ni ändå tittar in här. Sov gott och vackra drömmar!